Föreningens historia

Diakon Manuel Pizarro från Chile, verksam i Domkyrkoförsamlingen och Spanska missionen, är initiativtagare till Santiagoföreningen i Sverige. År 1999 förverkligades Manuels pilgrimsdröm, då en första vandring, de sista 12 milen från Sarria till Santiago de Compostela med 17 deltagare kunde företas. Därefter bildades föreningen, fast än så länge utan stadgar och fasta ramar.

Tanken hade funnits länge inte bara hos Manuel, utan även hos dåvarande arbetskollegan vid Caritas, Maud Watz, som var medarrangör under denna första och oförglömliga resa: det vackra landskapet, stillheten, vänskapen som växte fram mellan deltagarna, den storslagna katedralen med apostelns kista bakom koret...

Sedan dess arrangerar Manuel årliga pilgrimsresor dit. Ett par år har det stora intresset gjort att resorna fått dubbleras och deras popularitet krävde snart en struktur, en föreningsform.

I april 2002 godkändes stadgarna för Santiagoföreningen i Sverige av den katolske biskopen Anders Arborelius och en första formell styrelse kunde väljas. Senare reviderades stadgarna för att bättre anpassas för svenska förhållanden.

Huvudsyftet är att främja pilgrimsresor till Santiago och att verka för en fördjupad kunskap om deras mål och mening och om den spiritualitet som redan inspirerade t ex den heliga Birgitta till sådana färder. I syftet ingår också att söka väcka unga människors intresse för pilgrimsresor.

I grundtanken låg redan från början en ekumenisk öppenhet. Alla som sympatiserar med föreningens syfte skulle kunna bli medlemmar och få möjlighet att finna vad en pilgrimsvandring kan ge för själen. Den ekumeniska öppenheten har berikat föreningen och dess resor, utan att det centralt katolska gått förlorat.

Archiocofradia de Santiago de Compostela är namnet på paraplyorganisationen för den världsvida pilgrimsföreningen, som även Santiagoföreningen i Sverige är medlem i. Archiocofradia de Santiago de Compostela har, som sig bör, sitt säte i Santiago de Compostela